Att skriva här är lite som att gå till en psykolog.
fast istället hjälper jag mig själv.
åtminstonde vill jag tro det.

förstår nu att jag inte vill ha något annat är närhet.
alla scenario jag har spelat upp för mig själv, om och om igen, är inget annat är närhet.
tror en gaykille skulle passa mig perfekt.
förstår ni nu vad det är jag vill ha?
inget annat än närhet för det är något som jag inte behöver just nu.

skulle kunna skriva i en evighet om allt jag känner just nu.
känner att livet är för härligt men samtidigt jävligt förjävligt.

för att komma dit jag vill i livet måste jag ta mig igenom det här stadiet.
även om det inte är med dig jag vill vara där med måste jag någon gång klara av det.
för jag vet redan nu att du aldrig kommer bli den killen som jag kommer falla för.
för han finns redan.
tyvärr tog han inte emot mig när jag föll och jag är fortfarande kvar på botten.
jag har inte lyckats ta mig upp än även om jag försöker.
trots att jag försöker återkommer du till mina näthinnor nästan jämt.
det är alldeles för ofta.
för ofta för att jag ska kunna glömma dig.

jag drunknar snart i dina ögon igen och sen lämnar du mig kvar på botten.
du lämnar mig kvar på botten med oförmågan att gå vidare.
trots att du inte vet om det, är det precis det här du gör mot mig.